Vilka geologiska förhållanden är typiska för ekosystemet?

Näringsrika sjöar ligger ofta på lerhaltiga marker. Alla sjöar av den här typen ligger under den så kallade högsta kustlinjen, det vill säga så långt som havet har nått efter istiden. Ju längre söderut i Sverige man åker desto vanligare blir dessa sjöar. /Viktor

Näringsväv över en näringsrik sjö

Här har jag ritat en näringsväv över en näringsrik sjö. Som ni ser utgår alla djur och fiskar i sjön från växt- och djurplankton i grunden. Om de här planktona skulle försvinna från sjön skulle de djur och växter som lever av dem dö ut. Många av de andra djuren i näringsväven skulle också påverkas. Till exempel skulle förmodligen havsörnen flytta till en annan plats där det finns mer mat. /Anton

Vad kommer in i ekosystemet utifrån, och vad lämnar det? och Hur har ekosystemet förändrats i karaktär, utbredning m.m. de senaste 2000 åren?

Det transporteras hela tiden både partiklar och lösta substanser via vattendrag till sjöarna. Det här med sjöns egen produktion bidrar till en successiv uppgrundning. Till exempel om mycket material som kommer med vattendragen fastnar i första hand i inloppet i sjön på grund av att vattenhastigheten sjunker och då sjunker också materialet. Hastigheten hos igenväxningen påverkas också av vilken form och djup en sjö har.
I jordbruks områden läcker en del växtnäringsämnen från åkrarna till sjön, och därför breder vass och andra kraftiga ämnen ut sig över stora områden. Risken kan vara stor att det blir syrebrist i vattnet. Detta på grund av att nedbrytarna förbrukar syre precis som djur, och när de får mycket mat i form av döda växter kan det bli syrebrist i vattnet.
Många näringsrika sjöar växer igen och blir näringsrika kärr, man försöker stoppa åldringen av de näringsrika sjöarna genom att ta bort vass och sköta om dem.
Innan 60-70 talet så rann avloppsvattnet från tätorterna ut i sjöarna, på 60 talet så började man märka att det inte var så bra så då gjordes en omfattande utbyggnad av reningsverk.
Sjöar är fortfarande näringsrika invid tätorter trots den kraftiga reningen av fosfor från avloppsvattnet.
Fosfor frigörs från botten under syrefria förhållanden då kommer fosforen ut i vattenmassan och då blir vissa sjöar så kallade nettoexportörer av fosfor. Dvs det går ut mer fosfor från sjön än vad som kommer till den.
För att förhindra detta finns två huvudmetoder. En av dom är att ta bort segmentet med hjälp av muddring, den andra metoden är att täcka sedimentet med något som binder fosforn. Tyvärr är båda metoderna dyra. /Jakob

Vilka djur- och växtarter karaktäriserar ekosystemet?

I den näringsrika sjön finns rikligt med gädda, abborre, mört, ruda, brax och id. Vanliga fågelarter är skäggdopping, knölsvan sävsparv, drillsnäppa, lövsångare, sävsångare, vattenrall, gråhäger, brun kärrhök och skrattmås.
Växterna är framför allt vass, gul näckros, gäddnate och i sydligare vatten, ibland även längre norrut, bredkaveldun som är en typisk växt för en näringsrik sjö. Det finns rikligt med al, björk och sälg runt stränderna. Det brukar även finnas rikligt med planktonalger i sjöar med höga halter av växtnäring, vattnet blir nästan grönt och då försämras ofta sikt djupet. Man ser ungefär 50 cm djupt.
Bland insekterna kan nämnas dykare, ryggsimmare, buksimmare, klodyvel,virvelbagge och dessutom ser man ofta röda sötvattenskvalster och vattenspindel.
Man kan även hitta många typer av mygglarver, till exempel den röda larven av fjädermyggan. Bland leddjuren hittar man även hoppkräftor och musselkräftor samt larver av olika sländor. Flodkräfta kan förekomma i näringsrika sjöar förutsatt att syretillgången är god. /Viktor

Rymmer ekosystemet hotade/rödlistade arter, och i så fall varför?

Kråkklöver (bilden) och sprängört är de två arter man kan nämna som hotade i detta ekosystem. /Anton

Är ekosystemet artrikt/artfattigt, stabilt/instabilt, vanligt/ovanligt, högproducerande/lågproducerande?

Ekosystemet är relativt artrikt i jämförelse med floran och faunan i till exempel en skogssjö med lågt pH-värde eller en älv som kommer från glaciärvatten eller källflöden nära fjälltrakterna. När alla döda växter och djur ska brytas ner krävs det tillgång till syre. Om det då är en sjö med dåligt tillflöde eller som saknar kallkällor från botten är det stor risk att det vissa år blir akut syrebrist, speciellt om det har varit en varm och nederbördsfattig sommar.
En näringsrik sjö är ett instabilt system eftersom det är så känsligt beroende på tillgången till syre i vattnet. Vid svår syrebrist under vintern då isen har lagt sig kan en stor del av bottenfaunan dö ut. Därmed drabbas även fiskar.
Näringsrika sjöar är ett ganska vanligt ekosystem i de trakter som innehåller bördiga, lerrika jordar som varit sänkta under vatten en gång i tiden då havet gick högre upp. Därför kallas ofta en näringsrik sjö för lerslättssjö.
Ekosystemet kan betecknas som högproducerande eftersom individantalet är stort men kan variera kraftigt och sjunka snabbt. Det kan bli stora mängder av till exempel gädda, abborre och mört under en följd av år men plötsligt kan stammarna kollapsa. /Anton